background

Nyheter

Här samlar vi nyheter om svenskt båtliv - för at vi, precis som du, trivs till sjös!

Bärgning av båt – se hur det går till när olyckan varit framme

fre 5 maj 2023

Vi får följa med Svenska Sjös skadereglerare Per Ingberg och Niklas Eriksson, specialist på båtskador, på en bärgning. I klippet nedan får ni se båten bärgas och vi berättar hur det faktiskt går till när Svenska Sjö får in ett ärende om en sjunken båt.

När olyckan väl är framme kan det gå fort. Denna gången var det en förtvivlad båtägare och försäkringstagare på Svenska Sjö som ringde in om att han båt sjunkit.

– Vi är här för att konstatera vad som har skett och se hur bärgningen går till. Men framförallt vill vi ta reda på orsaken till att båten sjönk, säger Per Ingberg, skadechef på Svenska Sjö.

Denna gången var det försäkringstagaren Stefan som varit med om det otänkbara, att vakna upp till samtalet att hans båt sjunkit. Båten hade legat på land över vintern och gjort mindre jobb och reprationer över vintern och inte sett några direkta brister.

– Jag har haft den länge och har blivit observant, speciellt eftersom att det är en träbåt. Man vill ju vara så säker som möjligt men man vet ju aldrig, det är ju som sagt en träbåt, säger Stefan.

Så som många andra som råkat ut för samma situation är Stefan förbryllad över vad som kan han hänt.

Därför sjunker båtar

Men vad är den vanligaste orsaken till att båtar sjunker? Vi frågar Niklas Eriksson, specialist på båtskador hos Svenska Sjö.

– Mindre båtar lägger sig oftast med aktern utåt. När det då kommer vågor som sköljer över får pumpen jobba. När batteriet efter ett tag tar slut sjunker båtarna, säger Niklas Eriksson.

Styrpulpetare är de båtar som oftast råkar ut för sjunkskador. Men när det gäller sjunkskador i samband med sjösättning är träbåtar som Stefans klart överrepresenterade.

– Just träbåtar ska ju täta sig när de går i vattnet. Oftast så går de på en flottör som ser till att pumparna går igång när de behöver. Men saker kan gå fel, strömmen kan gå, en bordgenomföring kan vara trasig, eller så slutar pumpen fungera, säger Niklas Eriksson.

När det väl händer kan det gå snabbt. En liten läcka på en träbåt blir ofta stor om båten sjunker ner under spanten som normalt sett är ovanför ytan och inte tätt. Då kan det i vissa fall redan vara för sent.

Så går en bärgning till

Stefans båt bärgas med flytsäckar samtidigt som den länsas med pumpar. När väl båten är uppe undersöker Svenska Sjö Assistans vad som kan ha varit orsaken till att båten sjönk.

– Ofta när det gäller träbåtar konstaterar att de inte har något läckage när de väl bärgats upp till ytan eftersom båten tätats när den varit under vattenytan, säger Niklas Eriksson.

Hur båten bäst bärgas varierar från fall till fall men ofta är lyftsäckarna att föredra.

– Det går då att styra bärgningen utan att ta i mer på ett eller ett annat ställe. Lyftningen av Stefans båt är fördelad över flera punkter. Fördelen med detta är att luften i säckarna och båten jobbar ihop vilket förhindrar slitskador.

bargning-trabat-svenska-sjo2-1024x1024.png

Vad händer sedan?

När båten väl är uppe tar går ärendet över till våra kunniga skadereglerare.

– Det första vi gör är att försöka konstatera felorsaken. Utifrån den får vi titta på försäkringen och våra villkor för att bedöma vad som går att ersätta. Behöver båten bogseras kallar vi hit en resurs som bogserar båten till varv eller närmsta servicekaj där det så snart som möjligt inleds en restvärdesräddning. Under en sådan tittar vi på det som ibland kallas för båtens hjärta, eller den enskilt dyraste saken i båten, vilket oftast är motorn. Den vill vi isåfall rädda först så att den är funktionell inför framtiden, säger Per Inberg till Stefan.

Ofta finns mycket annat som kan vara av värde i båten, hur gör man med det?

– Gällande inventarier och personlig egendom i båten får vi fatta ett beslut tillsammans med båtägaren. I samråd bestämmer vi vad båtägaren kan göra själv och om man vill ta in ett annat företag som hjälper till. Men det är beslut som får vänta tills dess att båten är uppe, säger Per Ingberg.

I sommar seglar Skippo och Svenska Sjö Gotland Runt tillsammans igen. Men i år gör vi det med två helt olika upplägg på samma klassiska havskappsegling.

Dels satsar vi på de små båtarnas stora äventyr. Dels skickar vi ut en shorthandbesättning i full bana.

Ett stort äventyr med en liten båt

Under parollen Drömmen om Gotland Runt har Skippo och Svenska Sjö de senaste åren deltagit i världens största årliga havskappsegling och låtit alla er följa resan från förberedelser till målgång.

Nytt för i år är att båtar med SRS över 0,850 får segla en nedkortad bana: från Sandhamn via Svenska Högarna ner till Visby och därefter tillbaka till regattamiddagen i Stockholms ytterskärgård.

Därför vill vi slå ett slag för de mindre båtarna och ställer upp med Albin 78:an “Dyngsur” – en svensk klassiker från 1981 och en av många uppskattad begagnatbåt i sin storlek.

– Vi gillar att lyfta fram de små båtarnas seglingsglädje. Det känns helt rätt att visa att båtar som NF, Express och Ballad kan vara med på ett äventyr som det här, säger Skippos Alfred Ahlberg.

Ett projekt i enkelhetens tecken

Än så länge håller vintern Stockholms skärgård i ett stadigt grepp. Båtarna står under presenning, men planeringen är redan i gång.

– Det får inte vara för meckigt, det får inte ta för mycket tid och det får inte kosta för mycket pengar. Men framför allt ska det vara roligt hela vägen runt, säger Claes Olivecrona.

Oavsett om det handlar om att optimera en 31-fotare för shorthandsegling eller rusta en 70-talsklassiker för havskappsegling, är förberedelserna en viktig del av resan.

Groundbreaker – fullt varv med stark shorthandedduo

Samtidigt seglas Elan 310 “Groundbreaker”, båten som under de två senaste åren tidigare burit projektet. Även i år seglas båten hela vägen runt ön – men nu med en shorthandedbesättning.

Ombord finns seglingsprofilen Christian Harding tillsammans med äventyraren Aron Andersson. Två starka namn med olika bakgrund men med samma mål: att ta sig runt Gotland Runt med så liten besättning som möjligt och med fullt fokus på prestation, strategi och uthållighet.

Även deras resa – från träning och förberedelser till genomförande – kommer du att få följa med på.

Följ resan – från vårfix till målgång

Under våren och sommaren kommer det att gå att följa de båda satsningarna genom Skippos och Svenska Sjös kanaler. ”Att göra”-listan är lång och du som håller dig uppdaterad kommer att få lära dig mer om:

  • Säkerhet och utrustning

  • Förberedelser av båt och besättning

  • Strategi och taktik

  • Livet ombord – i liten båt och i shorthand

På vägen kommer du också att få möta fler som drömmer om Gotland Runt och ta del av deras berättelser från vägen som lett dem till världens största årliga havskappsegling.

Med lite tur kanske våra besättningars resor inspirerar fler, kanske till och med dig(?) att kasta dig in i sommarens stora seglingsäventyr!

I inslaget ovan berättar Skippos Claes Olivecrona och Alfred Ahlberg om sin satsning ombord på den lilla Albin 78:an.

De som har följt vår resa mot Gotland Runt under året eller gästat Svenska Sjö på mässor har säkert märkt av att vi gärna lyfter fram och synliggöra svenska innovationer och satsningar. Ett företag som ständigt hittar nya kluriga sätt att göra segling enklare och bättre är Seldén Mast. Därför var det extra roligt att besöka dem under METS-trade i Amsterdam där de var svåra att missa.

I år var nämligen inte färre än tre av deras produkter nominerade till i det prestigefyllda DAME Awards. I montern berättar företagets försäljningschef, Mats-Uno Fredrikson, om varför han tror att just dessa produkter väckt så stor uppmärksamhet.

Nytt block ska skona segel

Ett av Seldéns nominerade bidrag är ett nyutvecklat skothornsblock – även kallat ”clew block”. Även om det vid första anblick kan verka oansenligt ligger det mycket tankekraft och innovation bakom hur blocket är konstruerats. Dagarna då en hel lina behöver träs om är nu över. Detta tack vare att trissan enkelt kan tas bort för att lägga in linan.

Ännu en designdetalj är de små mellanrum man skapat mellan blockets infästningspunkter. Resultatet av dessa är att seglet inte rynkas i samma utsträckning som med traditionella block, vilket på sikt förlänger seglets livslängd.

– Det är viktigt med hållbarhetstänk och även om det kan verka som en liten detalj gör det stor skillnad för seglare som vill värna om sitt material utan att göra avkall på trimfunktioner, säger Mats-Uno Fredrikson.

En precisionsutvecklad terminal för AT-kabel

Den andra nominerade produkten är en specialutvecklad terminal för AT-kabel (anti-torsionskabel), en slags vridstyv lina som möjliggör moderna furlex- och rullsystem till code- och undanvindssegel. Kabeln förs ned i terminalhuset och låses fast av ett batteri av sylvassa rostfria piggar som greppar kabeln utan att skada själva fibern.

Halshållstvirvel med förbättrad spärrfunktion

Den tredje nyheten är en vidareutvecklad furling-trumma där Seldén byggt om den tidigare konstruktionen och introducerat en ny spärrfunktion. Den nya funktionen hindrar seglet från att rulla ut av misstag och gör inrullning av code- eller undanvindssegel på rulle betydligt mycket enklare. När seglet sedan ska rullas ut behövs bara ett bestämt ryck i linan för att frigöra spärren.

– Det är en förbättring som ger både trygghet och exakthet, särskilt i situationer där man vill undvika spontana utrullningar, exempelvis vid rundningar i hårdare vindförhållanden.

I snart fyra decennier har Björn Wall – bland sina kunder mer känd som Propeller-Björn – riktat, lagat och balanserat propellrar. Men att det var just propellrar han kom att hänge arbetslivet åt var något av en slump.

– Jag muckade från lumpen och hade ingenting att göra. Året innan hade jag sommar jobbat på en propellerfirma i Vårby, så jag sökte mig tillbaka dit och jobb. Det är helt sjukt om man tänker på det men det är fortfarande njutbart, säger Björn Wall.

Ett yrke som fastnade

Att propellrar inte var ursprungsplanen kan man lugnt säga. Men en yrkesstolthet och förmågan att få ut båtägare på sjön snabbt igen har gjort att han nu meckat propellrar i nära 40 år.

– Det är aldrig kul att vänta på en propeller i tre veckor – inte minst när semestern är kort och vädret nyckfullt.

Och snabbt går det. Under en högsäsongsvecka kan det bli 20-30 propellrar som passerar hans händer och maskiner. Kunderna är såväl privatpersoner som försäkringsbolag, varv och firmor.

– Drömscenariot är att kunden ska kunna komma in på måndagen och hämta en lagad och riktad propeller senast torsdagen samma vecka.

Små skador – stora konsekvenser

Enligt Björn missar många båtägare småfel som i längden kan ge större skador.

Jag brukar säga att en propeller ska vara hel, ren och balanserad – det är mitt motto. Om det är något man verkligen ska ta med sig så är det att balansen är allra viktigast. Faktum är att även nya propellrar direkt ur kartong kan vara i obalans och behöva justeras. En korrekt balanserad propeller förlänger livslängden på drev, motor, lager och tätningar.

Många gånger märker man inte om det finns en obalans; på en utombordare är det till exempel mycket svårt att upptäcka. Men även små vibrationer orsakar slitage. En motor som körs länge med konstanta vibrationer kommer helt enkelt att slitas mer – så enkelt är det.

Men värst är såklart en skadad propeller.

– När en kund frågar om de kan köra med en skadad propeller brukar jag rekommendera att göra det med viss försiktighet. Visst man kan åka med en i låga farter utan att det behöver göra allt för stor skada men jag återgår till mottot att den ska vara hel, ren och balanserad. Det är alltid bäst.

När går en propeller inte längre att reparera?

– Om den är lagad 4–5 gånger eller ifall den råkar vara krokig i navet kan det bli svårt. Nyckeln är att det ska vara lönsamt för mig och kunden. När det inte längre är det är det bättre att skaffa sig en ny.

Just nu, efter säsongen, är trycket extra högt. Han beskriver hösten som ovanligt intensiv. Och när det kommer till att sakta ner är det ingenting som finns på agendan.

– Jag tycker fortfarande att mitt arbete är väldigt roligt, säger Björn och fortsätter: 

– Vad jag också förvånas över är att jag har hållit på i 40 år men kan än idag lära mig nya saker. Varje gång jag riktar en propeller märker jag att jag utvecklas.

Välj propeller efter båtliv

Med 40 års erfarenhet har Björn utvecklat en förmåga att läsa av både människor och båtar. Han menar att mycket sitter i de detaljer som båtägaren själv berättar.

– För att en propeller ska prestera som allra bäst behöver man veta ett antal saker. Det handlar om hur många som sitter i båten, hur den ska användas och hur båten känns. Propellern ska anpassas efter båtanvändandet.

– Om kunden berättar precis hur båten går, kan jag lättare erbjuda han eller hon den perfekta propellern.