Gör det själv

Service av bränslesystem på dieselinombordare – experten visar

tors 16 okt. 2025

Otaliga försäkringstagare har kommit i kontakt med vår skadechef Per Ingberg när olyckan varit framme. Men Per är en man med fler strängar på sin lyra. Efter många år inom båt- och varvsbranschen är han också något av ett uppslagsverk när det kommer till allt från motorer till batterier och löpande underhåll av båtar.

I tre korta instruktionsfilmer har vi låtit Per dela med sig av sin kunskap när det kommer till just motorer och hur dessa på bästa vis bör servas årligen. Han visar enkla knep och förklarar varför de olika stegen är så viktiga.

I första delen tar vi en titt på bränslesystemet på en Volvo Penta D1-30 som fått vara exempelmotor men lärdomarna är desamma även för andra motorer!

Viktigt att byta filter årligen

Ett byte av bränslefilter är inte bara nödvändigt för att de är en förbrukningsvara som kan sättas igenom utifall att det skulle finnas skräp eller slaggprodukter i bränslet. Det är också vid bytet som man får chansen att inspektera så att inget vatten finns i systemet.

Bytet är ett som många gör på våren men experten Per vill rekommendera alla att ta sig en funderare över detta.

– Det kan verka lite konstigt att byta filter på hösten men faktum är att det är den bästa tiden. Skulle det stå vatten i något av filtren finns det en risk att vatten också tagit sig in i högtryckspumpen och eller spridare. Finns där vatten kan orsaka rost och korrosion vilket leder till dyra reparationskostnader, säger Per Ingberg.

Lite beroende på motor och modell så finns det olika filter som bör bytas. I regel kan man dock säga att de flesta båtar har ett förfilter med en vattenavskiljare samt ett finfilter som sitter ”längre fram” i bränslesystemet. Var de olika filtren sitter är även det något som varierar mycket från motor till motor men tekniken för att byta dessa är ofta desamma.

– Det kan vara lite pilligt att få dit alla packningar, åtminstone på detta filtret, säger Per apropå D1:ans förfilter. Ett litet knep som jag brukar ta till är att sätta små fettkluttar på o-ringen som tätar mellan filterkasun och hållare, säger Per och fortsätter:

– Sen är det viktigt att inte glömma några av de andra o-ringarna. Dessa är färskvaror och om de torkat ur är det lätt att få in luft i systemet vilket snabbt skapar problem för en dieselmotor.

En grundlig luftning

För det var just det här med luft i systemet. En dieselmotor med luft i slangar eller filter kommer inte att starta och därför måste systemet luftas. Som tur väl är det något enkelt som de allra flesta klarar av.

– Man lättar helt enkelt några varv på lutfningsskruven och pumpar upp bränsle med hjälp av handpumpen som sitter på motorn. Det kan ta lite tid men efter ett par minuter brukar det komma bränsle. Då fortsätter man att pumpa tills det inte längre kommer några luftbubblor. Därefter stänger man luftningsskruven.

Var en motor bör luftas kan skilja sig mellan olika modeller – ofta finns det sprängskisser och användarmanualer som visar vilken ordning olika luftningsskruvar ska lättas på om den första vid finfiltret inte räcker att lufta.

Steg för steg: Byta filter och lufta dieselinombordare

  • Fyll bränsletanken med diesel för att motarbeta kondens
  • Stäng bränslekranen vid tanken
  • Töm & rengör förfilter/skål om du har ett sådant
  • Montera nya filter och glöm inte o-ringarna
  • Öppna bränslekranen för att det ska kunna komma fram bränsle
  • Öppna avluftningsskruven på filterkonsolen ~3 varv
  • Pumpa med handpumpen tills bränsle utan luftbubblor kommer ut
  • Dra åt avluftningsskruven samtidigt som du fortsätter pumpa
  • Starta motorn och kontrollera att den går jämnt

– Att byta filter men kanske framförallt lufta en inombordare är något som alla bör lära sig. Det kan rädda dagen man får soppatorsk eller på annat vis får in luft i bränslesystemet.

Gruvhål, historia, folkliv, rörelse, makalös natur och skärgårdsromantik. Utö har allt en båtgäst kan önska sig. Följ med när Svenska Sjös Emma Lagerström upptäcker en av Stockholms södra skärgårds mest klassiska öar – tillsammans med Skippos Claes Olivecrona.

När Emma Lagerström från Svenska Sjö Båtförsäkringar och Claes Olivecrona från Skippo glider in mot den klassiska skärgårdsön är det som att köra rakt in i ett stycke svensk sommarhistoria. Här har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Sammantaget gör det Utö till mer än ett färdmål för sjöfarare. Det är ett begrepp.

Pondus utan stress

När man närmar sig hamnen reser sig den gamla gruvpatronens tjänstevilla som ett riktmärke över öns långa historia – en pampig byggnad som står som symbol för hela ön, stillsam pondus utan stress. Utö är en sådan plats där historiens vingslag känns ända in i märgen. Seglare, sommargäster, fiskare, konstnärer, barnfamiljer, livsnjutare – många är de som bara ”skulle stanna en natt” men blev kvar betydligt längre än så.

Det började i berget. Utö var under århundraden ett av Sveriges viktigaste gruvsamhällen, med brytning som pågick från 1100-talet fram till slutet av 1800-talet. Här slets det hårt, djupt nere i schakten. Mörker, vatten, hetta och slit. I dag är samma plats mer av ett vykort. Gamla gruvhål ligger kvar som dramatiska påminnelser om livet som var, medan utsikten över Mysingen är desto ljusare. Kontrasterna gör Utö så speciellt – det vackra ovan jord och det brutala under.

Mycket att upptäcka

Det fina med Utö är att man inte stannar vid bryggan. Man går i land och försvinner in i ön. Här väntar bageri, värdshus, små vägar, cykelstigar, badvikar och historier bakom nästan varje knut. Emma och Claes lånar bil av en lokalprofil vars familj bott här sedan 1800-talet – en detalj som säger mycket om ön. På Utö lever generationerna sida vid sida med sommargästerna. Ett hett tips är annars att hyra cykel för att upptäcka ön på egen hand.

På Utö har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Kort sagt – en explosion av historia och skärgårdsromantik.

Mitt på ön ligger Utö kyrka, vackert placerad nära vattnet. Inte den mest praktfulla kyrkan i landet, som Claes torrt konstaterar – men läget är sensationellt. Och som så ofta i skärgården är det historierna som gör platsen större än byggnaden. Här berättas om den unge prästen och kvinnan han älskade, som gick genom vårisen och aldrig kom tillbaka. Tragiskt, romantiskt, oförglömligt. Skärgården har alltid varit sådan: hänsynslös och poetisk på samma gång.

Harmoni och balans

Utö har en balans som inte alla öar kan skryta med. Här finns service utan att det känns exploaterat. Historia utan att det känns musealt. Natur utan att det känns otillgängligt. Liv och rörelse – men också stillhet. För båtfolk är det guld värt. Du kan komma hit för en natt och fylla på allt du behöver. Eller stanna flera dagar och ändå inte känna dig färdig.

Efter expeditioner bland världens högsta berg väntar nu ett nytt äventyr till havs för äventyraren Aron Andersson. Nästa mål är Gotland Runt – ombord på Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker tillsammans med den erfarne proffsseglaren Christian Harding.

Aron Andersson är sedan länge känd för att utmana både sig själv och omgivningens föreställningar om vad som är möjligt. Efter att som barn ha drabbats av cancer blev han rullstolsburen, men det har inte hindrat honom från att genomföra en rad extrema äventyr. Genom åren har han bland annat bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro, genomfört en Svensk Klassiker och deltagit i fyra Paralympics.

Nu riktas fokus mot havet och den klassiska havskappseglingen Gotland Runt.

Tillsammans med Christian Harding ska Aron Andersson segla Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker i Double Handed-klassen där endast två personer får vara ombord på båten under tävlingen. Förberedelserna inför satsningen är redan i full gång och målet är att visa att segling är en sport där fler kan hitta sin plats – oavsett förutsättningar.

– Många tänker nog spontant att det inte går att kappsegla i rullstol. Men det mesta går om man är beredd att tänka lite annorlunda, säger Aron Andersson.

För honom är segling heller inget nytt område. Han tävlade inom parasegling redan i unga år och deltog i Paralympics i Aten 2004 innan han senare gick vidare till friidrott och andra äventyrsprojekt.

Men Gotland Runt innebär en annan sorts utmaning. Ombord på en mindre kappseglingsbåt krävs ständig rörelse, uthållighet och samarbete – ofta under tuffa väderförhållanden och med begränsad sömn. Inte minst när båten ska seglas på endast två personer.

Detta är det första inslaget i serien om Aron och Christians gemensamma dröm om Gotland Runt – en samproduktion mellan Skippo och Svenska Sjö Båtförsäkringar.

En ny bana och nya regler gör att Gotland Runt inte längre är reserverat för topptrimmade tävlingsmaskiner. I dag är det fullt möjligt att delta även med en äldre familjebåt – och ändå få uppleva både äventyr och tävlingspuls.

type: embedded-entry-inline id: 62UYdLdhcP17lCncsnKZFa

Det är precis den utmaningen som vi tillsammans med våra vänner på Skipporedaktionen tar oss an i sommar när vi ställer upp med en Albin 78 Cirrus. En båt med många år på nacken och samtidigt en riktig favorit bland semesterseglare ute i landet.

Men innan starten går gäller det att båten är i skick.

Den bästa tidpunkten för en sådan kontroll är när båten står på land. Då blir det betydligt enklare att inspektera skrov, genomföringar och kölinfästning.

Det handlar i grunden om att minimera riskerna. De mest allvarliga scenarierna – som vatteninträngning eller rigghaveri – är ovanliga, men konsekvenserna kan bli omfattande om något väl går fel.

– Om en båt skulle ta in vatten är det oftast en brist i en skrovgenomföring. Därför är det klokt att känna igenom och kontrollera allt under vattenlinjen noggrant, konstaterar Skippos Claes Olivecrona.

Fördelen med enklare båtar

En äldre och mindre båt har ofta en tydlig fördel: färre system och därmed färre potentiella felkällor. Konstruktionen är enklare, vilket kan göra både felsökning och underhåll mer överskådligt.

Samtidigt betyder det inte att man kan slappna av helt. Köl, roder, röstjärn och andra bärande delar behöver fortfarande ses över.

Riggen – en avgörande punkt

En särskilt viktig del att kontrollera är riggen. På många äldre båtar kan vant och stag vara original – vilket innebär att de kan ha flera decennier bakom sig.

Att bedöma riggens skick kräver kunskap, och här kan det vara klokt att ta hjälp av en fackman.

– Just riggen är en sådan sak där det känns tryggt att få ett utlåtande från någon med erfarenhet, snarare än att chansa, säger Alfred Ahlberg, reporter på Skippo.

Lagom är bäst

Att delta i Gotland Runt, eller en annan havskappsegling för den sakens skull, behöver inte innebära en totalrenovering av båten. För de flesta räcker det med att göra en noggrann genomgång inför säsongen, kompletterad med några extra kontroller.