Gör det själv

Gustav bygger rak stäv på gammal trimaran – ett vansinnesprojekt?

fre 23 feb. 2024

Dumdristighet eller en potentiell succé med rak stäv? Skippos Gustav Morin bygger om den gamla stäven på sin trimaran från en traditionell med överhäng till en modernare variant som är rak och sylvass. Är det rimligt? Förmodligen inte men som ordspråket säger: ”Friskt vågat hälften vunnet”.

Från renovering till bantningskur och till slut total ombyggnation. I detta avsnitt av projektet Banta för fart är vi lite extra glada över att Gustav tagit in hos Honors Yachts på Värmdö. För när han kläckte idén om att göra stäven rak och modern var Anndy inte sen med att – bokstavligt talat – hugga in.

Modernt och snyggt eller bara korkat med rak stäv?

Det finns en stor grupp som avskyr de modernt raka, ibland till och med negativa stävarna. Och det med all rätt då de kan göra det snudd på hopplöst att komma iland på skärgårdens sluttande klipphällar. Men samma argument går inte att applicera på en trimaran då man oftast lägger till med ena sidoskrovet mot eller till och med uppe på klipporna. Annars är motargumenten mest att det inte kommer att tillföra båten så himla mycket. Kommentaren ”hur kan du addera vikt när målet varit att banta?” har också förekommit.

Se alla avsnitt i serien Banta för fart här.

Ett annat motargument är väl att ytterligare ett projekt skjuter sjösättningen än längre fram i tiden. Kanske borde fokus istället läggas på att trimmisen ska bli seglingsbar. Frågan om båten verkligen blir så mycket snabbare av denna modifikation kvarstår även den.

När Gustav presenterade idén för Anndy på Honors Yachts och otroligt nog var hans bemötande lika positivt som hos Vaxholm Komposit när vi bollade tankarna kring att såga bort sittbrunnen. Det var fantastiskt kul att göra om hela sittbrunnen och resultatet blev fantastiskt. Så varför inte ta chansen nu när Anndy tände på idén om en sylvass stäv?

Sagt och gjort.

Risk att det ser hemmagjort ut

Utan att bli allt låta ordvitsarna flyga allt för mycket så finns det en överhängande risk att Gustav nu tar sig vatten över huvudet. Exemplen på hemmagjorda renoveringar som helt ändrar en båts linjer är många och ofta ganska osmickrande. En potentiell patrull att stöta på är att den nya näbben skulle bli konkav. Något som varken gör båten snabbare eller snyggare.

Men med Anndy vid sin sida behöver man inte oroa sig. Här finns know-how inom så väl bygg-, som spackel- och slipteknik. Vad man sen ska använda för material får de lärde tvista om, vår expert har sin syn och det räcker gott och väl.

Vi på Svenska Sjö är stolta sponsorer av projektet och hoppas en dag snart få se Gustavs trimaran i sjön!

Gruvhål, historia, folkliv, rörelse, makalös natur och skärgårdsromantik. Utö har allt en båtgäst kan önska sig. Följ med när Svenska Sjös Emma Lagerström upptäcker en av Stockholms södra skärgårds mest klassiska öar – tillsammans med Skippos Claes Olivecrona.

När Emma Lagerström från Svenska Sjö Båtförsäkringar och Claes Olivecrona från Skippo glider in mot den klassiska skärgårdsön är det som att köra rakt in i ett stycke svensk sommarhistoria. Här har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Sammantaget gör det Utö till mer än ett färdmål för sjöfarare. Det är ett begrepp.

Pondus utan stress

När man närmar sig hamnen reser sig den gamla gruvpatronens tjänstevilla som ett riktmärke över öns långa historia – en pampig byggnad som står som symbol för hela ön, stillsam pondus utan stress. Utö är en sådan plats där historiens vingslag känns ända in i märgen. Seglare, sommargäster, fiskare, konstnärer, barnfamiljer, livsnjutare – många är de som bara ”skulle stanna en natt” men blev kvar betydligt längre än så.

Det började i berget. Utö var under århundraden ett av Sveriges viktigaste gruvsamhällen, med brytning som pågick från 1100-talet fram till slutet av 1800-talet. Här slets det hårt, djupt nere i schakten. Mörker, vatten, hetta och slit. I dag är samma plats mer av ett vykort. Gamla gruvhål ligger kvar som dramatiska påminnelser om livet som var, medan utsikten över Mysingen är desto ljusare. Kontrasterna gör Utö så speciellt – det vackra ovan jord och det brutala under.

Mycket att upptäcka

Det fina med Utö är att man inte stannar vid bryggan. Man går i land och försvinner in i ön. Här väntar bageri, värdshus, små vägar, cykelstigar, badvikar och historier bakom nästan varje knut. Emma och Claes lånar bil av en lokalprofil vars familj bott här sedan 1800-talet – en detalj som säger mycket om ön. På Utö lever generationerna sida vid sida med sommargästerna. Ett hett tips är annars att hyra cykel för att upptäcka ön på egen hand.

På Utö har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Kort sagt – en explosion av historia och skärgårdsromantik.

Mitt på ön ligger Utö kyrka, vackert placerad nära vattnet. Inte den mest praktfulla kyrkan i landet, som Claes torrt konstaterar – men läget är sensationellt. Och som så ofta i skärgården är det historierna som gör platsen större än byggnaden. Här berättas om den unge prästen och kvinnan han älskade, som gick genom vårisen och aldrig kom tillbaka. Tragiskt, romantiskt, oförglömligt. Skärgården har alltid varit sådan: hänsynslös och poetisk på samma gång.

Harmoni och balans

Utö har en balans som inte alla öar kan skryta med. Här finns service utan att det känns exploaterat. Historia utan att det känns musealt. Natur utan att det känns otillgängligt. Liv och rörelse – men också stillhet. För båtfolk är det guld värt. Du kan komma hit för en natt och fylla på allt du behöver. Eller stanna flera dagar och ändå inte känna dig färdig.

Efter expeditioner bland världens högsta berg väntar nu ett nytt äventyr till havs för äventyraren Aron Andersson. Nästa mål är Gotland Runt – ombord på Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker tillsammans med den erfarne proffsseglaren Christian Harding.

Aron Andersson är sedan länge känd för att utmana både sig själv och omgivningens föreställningar om vad som är möjligt. Efter att som barn ha drabbats av cancer blev han rullstolsburen, men det har inte hindrat honom från att genomföra en rad extrema äventyr. Genom åren har han bland annat bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro, genomfört en Svensk Klassiker och deltagit i fyra Paralympics.

Nu riktas fokus mot havet och den klassiska havskappseglingen Gotland Runt.

Tillsammans med Christian Harding ska Aron Andersson segla Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker i Double Handed-klassen där endast två personer får vara ombord på båten under tävlingen. Förberedelserna inför satsningen är redan i full gång och målet är att visa att segling är en sport där fler kan hitta sin plats – oavsett förutsättningar.

– Många tänker nog spontant att det inte går att kappsegla i rullstol. Men det mesta går om man är beredd att tänka lite annorlunda, säger Aron Andersson.

För honom är segling heller inget nytt område. Han tävlade inom parasegling redan i unga år och deltog i Paralympics i Aten 2004 innan han senare gick vidare till friidrott och andra äventyrsprojekt.

Men Gotland Runt innebär en annan sorts utmaning. Ombord på en mindre kappseglingsbåt krävs ständig rörelse, uthållighet och samarbete – ofta under tuffa väderförhållanden och med begränsad sömn. Inte minst när båten ska seglas på endast två personer.

Detta är det första inslaget i serien om Aron och Christians gemensamma dröm om Gotland Runt – en samproduktion mellan Skippo och Svenska Sjö Båtförsäkringar.

En ny bana och nya regler gör att Gotland Runt inte längre är reserverat för topptrimmade tävlingsmaskiner. I dag är det fullt möjligt att delta även med en äldre familjebåt – och ändå få uppleva både äventyr och tävlingspuls.

type: embedded-entry-inline id: 62UYdLdhcP17lCncsnKZFa

Det är precis den utmaningen som vi tillsammans med våra vänner på Skipporedaktionen tar oss an i sommar när vi ställer upp med en Albin 78 Cirrus. En båt med många år på nacken och samtidigt en riktig favorit bland semesterseglare ute i landet.

Men innan starten går gäller det att båten är i skick.

Den bästa tidpunkten för en sådan kontroll är när båten står på land. Då blir det betydligt enklare att inspektera skrov, genomföringar och kölinfästning.

Det handlar i grunden om att minimera riskerna. De mest allvarliga scenarierna – som vatteninträngning eller rigghaveri – är ovanliga, men konsekvenserna kan bli omfattande om något väl går fel.

– Om en båt skulle ta in vatten är det oftast en brist i en skrovgenomföring. Därför är det klokt att känna igenom och kontrollera allt under vattenlinjen noggrant, konstaterar Skippos Claes Olivecrona.

Fördelen med enklare båtar

En äldre och mindre båt har ofta en tydlig fördel: färre system och därmed färre potentiella felkällor. Konstruktionen är enklare, vilket kan göra både felsökning och underhåll mer överskådligt.

Samtidigt betyder det inte att man kan slappna av helt. Köl, roder, röstjärn och andra bärande delar behöver fortfarande ses över.

Riggen – en avgörande punkt

En särskilt viktig del att kontrollera är riggen. På många äldre båtar kan vant och stag vara original – vilket innebär att de kan ha flera decennier bakom sig.

Att bedöma riggens skick kräver kunskap, och här kan det vara klokt att ta hjälp av en fackman.

– Just riggen är en sådan sak där det känns tryggt att få ett utlåtande från någon med erfarenhet, snarare än att chansa, säger Alfred Ahlberg, reporter på Skippo.

Lagom är bäst

Att delta i Gotland Runt, eller en annan havskappsegling för den sakens skull, behöver inte innebära en totalrenovering av båten. För de flesta räcker det med att göra en noggrann genomgång inför säsongen, kompletterad med några extra kontroller.