Gör det själv

Experten visar: Impellerbyte och vinterkonservering av dieselinombordare

tis 21 okt. 2025

Otaliga försäkringstagare har kommit i kontakt med vår skadechef Per Ingberg när olyckan varit framme. Men Per är en man med fler strängar på sin lyra. Efter många år inom båt- och varvsbranschen är han också något av ett uppslagsverk när det kommer till allt från motorer till batterier och löpande underhåll av båtar.

I tre korta instruktionsfilmer har vi låtit Per dela med sig av sin kunskap när det kommer till just motorer och hur dessa på bästa vis bör servas årligen. Han visar enkla knep och förklarar varför de olika stegen är så viktiga.

I den andra delen går Per igenom hur man byter impeller men också hur man vinterkonserverar en dieselinombordare. Motorn som använts som exempel är en Volvo Penta D1-30, och placering av sjövattenfilter och impeller kan skilja mellan olika motorer men lärdomarna går att överföra även till andra motorer.

Ett årligt impellerbyte kan spara dig många bekymmer

Ett fel i kylsystemet kan ge frustrerande avbrott i båtsemestern. I värsta fall kan det till och med sätta stopp för turen helt och hållet. Inte alltid men ofta går problem med kylsystemet att härleda till en trasig, gammal eller felmonterad impeller.

– Ett impellerbyte är någonting man absolut kan göra själv och något som den händige klarar av, säger Per Inberg.

Viktigt att tänka på är att ventilen för sjövattenintag måste vara stängd när en impeller inspekteras eller byts. Men trots att ventilen är stängd kommer det att komma vatten när luckan till impellerhuset öppnas då det finns vatten kvar i slangarna. Så länge vattnet inte fortsätter att flöda in så är det emellertid ingenting att oroa sig över

Serviceplan för Volvo Penta D1-30 är byte av impeller en gång per säsong eller var 200e drifttimme beroende på vad som inträffar först. Givetvis kan detta skilja sig beroende på vilket motorfabrikat du har.

Så går impellerbytet till: Steg för steg

  1. Stäng bottenventilen för tillkommande kylvatten för att motverka häverteffekt
  2. Ta bort locket till impellerhuset
  3. Inspektera den gamla impellern

Behöver impellern bytas gå vidare med:

  1. Ta bort den gamla impellern
  2. Använd monteringspasta så att packningar sitter kvar och skruvar går smort
  3. Fetta in impellerhuset och anläggningsytor, känn efter så att inte något skräp från exempelvis gamla packningar finns kvar
  4. Montera den nya impellern – se till att vingarna går åt samma håll
  5. Spara den gamla impellern som reserv förutsatt att den ser hel ut

Att montera en impeller kan vara lite pilligt, inte minst då packningen mellan impellerhus och lucka allt som oftast är gjord av papper. För att få denna att sitta på plats vid montering tipsar Per om att använda lite fett på ytorna.

Vinterkonservera – enkelt men oerhört viktigt

En motor som har vatten stående i sig riskerar att ta stor skada när kylan kommer till vintern. Därför är det viktigt att konservera med någon form av frostskyddsvätska. Det kanske vanligaste till detta är glykol eller som vi använder här i inslaget – miljöglykol. Den sistnämnda är snällare mot djur och natur jämfört med vanlig glykol som är direkt giftig för såväl djur som människor.

På motorn i Elan 310 Groundbreaker finns ett filter för sjövattenintaget. Detta är något som man bör passa på att rengöra i samband med att motorn konserveras. Det görs enkelt genom att plocka ur filterkorgen, tömma samt skölja denna. Därefter kan frostskyddsvätskan fyllas direkt i filterhållaren.

På båtar som inte har ett filter för sjövattenintag får man ta ett par steg extra. Då behöver man nämligen koppla bort slangen till sjövattenintaget och stoppa ner denne i frostskyddsvätskan.

Därefter startar man motorn, oavsett om den har filter för sjövattenintag eller inte, och kör tills dess att frostskyddsvätskan är slut. Hur mycket som krävs varierar från motor till motor. Vet man inte hur mycket vätska som krävs kan man hålla koll på när vattnet som kommer ut inte längre är vatten utan färgad frostskyddsvätska.

En konservering bör ske på land. Dels för att inte få in kylvatten i systemet från bryggan till slipen men också för att inte spilla ut glykol i naturen.

Nu är motorn konserverad och redo för vintern och glöm inte att kontrollera fryspunkten för motorns interna kylsystem med en refraktometer, det vill säga en så kallad fryspunktsmätare!

Gruvhål, historia, folkliv, rörelse, makalös natur och skärgårdsromantik. Utö har allt en båtgäst kan önska sig. Följ med när Svenska Sjös Emma Lagerström upptäcker en av Stockholms södra skärgårds mest klassiska öar – tillsammans med Skippos Claes Olivecrona.

När Emma Lagerström från Svenska Sjö Båtförsäkringar och Claes Olivecrona från Skippo glider in mot den klassiska skärgårdsön är det som att köra rakt in i ett stycke svensk sommarhistoria. Här har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Sammantaget gör det Utö till mer än ett färdmål för sjöfarare. Det är ett begrepp.

Pondus utan stress

När man närmar sig hamnen reser sig den gamla gruvpatronens tjänstevilla som ett riktmärke över öns långa historia – en pampig byggnad som står som symbol för hela ön, stillsam pondus utan stress. Utö är en sådan plats där historiens vingslag känns ända in i märgen. Seglare, sommargäster, fiskare, konstnärer, barnfamiljer, livsnjutare – många är de som bara ”skulle stanna en natt” men blev kvar betydligt längre än så.

Det började i berget. Utö var under århundraden ett av Sveriges viktigaste gruvsamhällen, med brytning som pågick från 1100-talet fram till slutet av 1800-talet. Här slets det hårt, djupt nere i schakten. Mörker, vatten, hetta och slit. I dag är samma plats mer av ett vykort. Gamla gruvhål ligger kvar som dramatiska påminnelser om livet som var, medan utsikten över Mysingen är desto ljusare. Kontrasterna gör Utö så speciellt – det vackra ovan jord och det brutala under.

Mycket att upptäcka

Det fina med Utö är att man inte stannar vid bryggan. Man går i land och försvinner in i ön. Här väntar bageri, värdshus, små vägar, cykelstigar, badvikar och historier bakom nästan varje knut. Emma och Claes lånar bil av en lokalprofil vars familj bott här sedan 1800-talet – en detalj som säger mycket om ön. På Utö lever generationerna sida vid sida med sommargästerna. Ett hett tips är annars att hyra cykel för att upptäcka ön på egen hand.

På Utö har människor brutit malm sedan medeltiden, societeten har druckit punsch på verandor och Evert Taube har diktat sig varm. Kort sagt – en explosion av historia och skärgårdsromantik.

Mitt på ön ligger Utö kyrka, vackert placerad nära vattnet. Inte den mest praktfulla kyrkan i landet, som Claes torrt konstaterar – men läget är sensationellt. Och som så ofta i skärgården är det historierna som gör platsen större än byggnaden. Här berättas om den unge prästen och kvinnan han älskade, som gick genom vårisen och aldrig kom tillbaka. Tragiskt, romantiskt, oförglömligt. Skärgården har alltid varit sådan: hänsynslös och poetisk på samma gång.

Harmoni och balans

Utö har en balans som inte alla öar kan skryta med. Här finns service utan att det känns exploaterat. Historia utan att det känns musealt. Natur utan att det känns otillgängligt. Liv och rörelse – men också stillhet. För båtfolk är det guld värt. Du kan komma hit för en natt och fylla på allt du behöver. Eller stanna flera dagar och ändå inte känna dig färdig.

Efter expeditioner bland världens högsta berg väntar nu ett nytt äventyr till havs för äventyraren Aron Andersson. Nästa mål är Gotland Runt – ombord på Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker tillsammans med den erfarne proffsseglaren Christian Harding.

Aron Andersson är sedan länge känd för att utmana både sig själv och omgivningens föreställningar om vad som är möjligt. Efter att som barn ha drabbats av cancer blev han rullstolsburen, men det har inte hindrat honom från att genomföra en rad extrema äventyr. Genom åren har han bland annat bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro, genomfört en Svensk Klassiker och deltagit i fyra Paralympics.

Nu riktas fokus mot havet och den klassiska havskappseglingen Gotland Runt.

Tillsammans med Christian Harding ska Aron Andersson segla Svenska Sjös Elan 310 Groundbreaker i Double Handed-klassen där endast två personer får vara ombord på båten under tävlingen. Förberedelserna inför satsningen är redan i full gång och målet är att visa att segling är en sport där fler kan hitta sin plats – oavsett förutsättningar.

– Många tänker nog spontant att det inte går att kappsegla i rullstol. Men det mesta går om man är beredd att tänka lite annorlunda, säger Aron Andersson.

För honom är segling heller inget nytt område. Han tävlade inom parasegling redan i unga år och deltog i Paralympics i Aten 2004 innan han senare gick vidare till friidrott och andra äventyrsprojekt.

Men Gotland Runt innebär en annan sorts utmaning. Ombord på en mindre kappseglingsbåt krävs ständig rörelse, uthållighet och samarbete – ofta under tuffa väderförhållanden och med begränsad sömn. Inte minst när båten ska seglas på endast två personer.

Detta är det första inslaget i serien om Aron och Christians gemensamma dröm om Gotland Runt – en samproduktion mellan Skippo och Svenska Sjö Båtförsäkringar.

En ny bana och nya regler gör att Gotland Runt inte längre är reserverat för topptrimmade tävlingsmaskiner. I dag är det fullt möjligt att delta även med en äldre familjebåt – och ändå få uppleva både äventyr och tävlingspuls.

type: embedded-entry-inline id: 62UYdLdhcP17lCncsnKZFa

Det är precis den utmaningen som vi tillsammans med våra vänner på Skipporedaktionen tar oss an i sommar när vi ställer upp med en Albin 78 Cirrus. En båt med många år på nacken och samtidigt en riktig favorit bland semesterseglare ute i landet.

Men innan starten går gäller det att båten är i skick.

Den bästa tidpunkten för en sådan kontroll är när båten står på land. Då blir det betydligt enklare att inspektera skrov, genomföringar och kölinfästning.

Det handlar i grunden om att minimera riskerna. De mest allvarliga scenarierna – som vatteninträngning eller rigghaveri – är ovanliga, men konsekvenserna kan bli omfattande om något väl går fel.

– Om en båt skulle ta in vatten är det oftast en brist i en skrovgenomföring. Därför är det klokt att känna igenom och kontrollera allt under vattenlinjen noggrant, konstaterar Skippos Claes Olivecrona.

Fördelen med enklare båtar

En äldre och mindre båt har ofta en tydlig fördel: färre system och därmed färre potentiella felkällor. Konstruktionen är enklare, vilket kan göra både felsökning och underhåll mer överskådligt.

Samtidigt betyder det inte att man kan slappna av helt. Köl, roder, röstjärn och andra bärande delar behöver fortfarande ses över.

Riggen – en avgörande punkt

En särskilt viktig del att kontrollera är riggen. På många äldre båtar kan vant och stag vara original – vilket innebär att de kan ha flera decennier bakom sig.

Att bedöma riggens skick kräver kunskap, och här kan det vara klokt att ta hjälp av en fackman.

– Just riggen är en sådan sak där det känns tryggt att få ett utlåtande från någon med erfarenhet, snarare än att chansa, säger Alfred Ahlberg, reporter på Skippo.

Lagom är bäst

Att delta i Gotland Runt, eller en annan havskappsegling för den sakens skull, behöver inte innebära en totalrenovering av båten. För de flesta räcker det med att göra en noggrann genomgång inför säsongen, kompletterad med några extra kontroller.